Läsning som medicin – Biblioterapi

Böcker kan påverka hur vi mår och biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, blir allt mer populärt rapporterar forskning.se.

1949 publicerade forskaren Caroline Shrodes världens första avhandling om biblioterapi. Den första svenska studien av biblioterapi påbörjades 2011, när Cecilia Pettersson och Lena Mårtensson, litteraturvetare respektive forskare i socialmedicin vid Göteborgs universitet, intervjuade åtta sjukskrivna kvinnor om deras läsning. Intervjupersonerna hade varit aktiva läsare före sjukskrivningen, och de hade saknat sin läsning. Bara det faktum att de läste igen blev ett kvitto på att de blivit friskare. Flera sökte sig till att börja med till mer lättläst litteratur än den de varit vana vid, men i takt med att de blev friskare återgick de till sina gamla läsvanor.

Forskarna bad kvinnorna reflektera över hur läsningen påverkat deras hälsa och flera svarade att de läste för att komma bort från sjukdomen, att få tänka på annat.

Cecilia genomförde sedan ytterligare en studie, där hon intervjuade fyra personer som var långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa – och deltog i en bokcirkel. Personerna fick fylla i en enkät där de bland annat svarade på frågan om deras fysiska välbefinnande hade förbättrats på lång sikt, något den inte hade. Men i djupintervjuerna framkom en annan bild.

– De svarade att deras välbefinnande hade blivit bättre men under en kortare period, säger Cecilia Pettersson. De kunde uppleva ett ökat välbefinnande under någon dag men sedan kunde det sjunka igen. På ett övergripande plan handlar det om den sociala kontakten och att de fick diskutera sin läsning.

Användningen av biblioterapi i mer organiserad form är än så länge inte så vanligt, men exemplen blir allt fler. Från och med i höst är det också möjligt att studera biblioterapi som akademiskt ämne. Ersta Sköndal Bräcke Högskola startat landets första utbildning. Förebilden finns i Finland där biblioterapin sedan länge är mer etablerad.

Fakta Biblioterapi

Biblioterapi är en terapiform där läsning av böcker och samtal kring dessa ligger i fokus. Biblioterapeutiska texter kan vara skönlitterära verk eller så kallad självhjälpslitteratur. Idag skiljer forskningen på klinisk biblioterapi, där läsningen ska förbättra hälsan hos sjuka människor, och det som brukar kallas humanistisk biblioterapi där friska människor ska nå ökad självinsikt eller få hjälp med att bearbeta känslor som sorg eller nedstämdhet.